Ett inlägg fullt med kärlek

De senaste morgnarna har jag blivit väckt betydligt trevligare än skallningen i förra veckan. Blåtiran är dock kvar!! Någon som vet hur lång tid det brukar ta för dom att försvinna?? I alla fall vaknade jag här om dagen av att Edvin klappade mig försiktigt på huvudet, la sin kind mot min för att sedan pussa mig på kinden! Kan man vakna bättre? :-)

Igår firade jag och Emil fem år tillsammans! Tänk vad fort tiden gått och tänk vad mycket vi fått uppleva tillsammans redan. Det är klart att inte allt alltid är eller har varit en dans på rosor men det är verkligen så att Emil är mitt allt på jorden. Det finns ingen annan som förstår mig så bra, ingen annan som kan få mig att känna mig så trygg, ingen annan som kan få mig att riktigt bubbla av skratt, ingen annan jag kan gråta så mycket tillsammans med när livet inte blir riktigt som man tänkt. Du kommer alltid att vara en del av mig, Emil. Jag älskar dig!

/Johanna